Berättar om begäret för behagandet.

 
Ibland så händer det att jag inte har någon direkt idé om vad jag ska skriva för slags inlägg och somliga dagar så är det nästan som att bloggen skriver sig själv. Jag blir på något sätt mest verktyget i hela denna process och står där på sidan av och begrunnar skedet när vissa texter dyker upp. Men de gånger då jag inte har någon direkt idé så blir det så att jag börjar tänka kring vad du som läser faktiskt "är ute efter" när du kollar in här.
Liksom, vad använder du det här stället till?
Är det för att kolla bilder, fundera, fördriva tid, bli underhålld, snoka runt lite, läsa utav medlidande, ha något att sitta och skratta åt av ren ondska eller kanske klickar du bara in här och läser inte alls? Alla, några eller inga av dessa alternativ kanske passade in dina motiv.
Det vet ju inte jag, jag är bara den simpla vaktmästaren på det här stället.
I grund och botten så blir det lite så att jag försöker behaga både dig och mig, i alla fall i de flesta av mina inlägg.
(Jag tror i alla fall att jag kommer i någon slags närhet av att behaga dig.)
 
Det finns dagar då jag känner mig lite skyldig till att skriva något här, dels för din skull men även för min egen.
Jag vill skriva, jag vill bli bättre på det, jag vill inte "svika" dig som valt att (åter) besöka mig och i ärlighetens namn så skulle jag säkerligen kunna rada upp flertalet mer eller mindre osjälviska samt själviska anledningar till varför jag vill hålla igång varenda del i denna maskin. 
Som både du och jag vet så kan det bitvis vara så att det inte dyker upp ett inlägg på ett tag och ibland så dyker det upp inlägg med bara någon dag eller ingen emellan sig.
Men är det charmen med det här eller bara ett slags otåligt irritationsmoment? Att ingenting är självklart, att det inte kan bli uppspikat eller förklarat, att jag varken har kontroll eller kaos att förlita mig på, att det blir en drivkraft på samma sätt som det blir ett motstånd.
Kanske är det båda parter som både drar och trycker.
 
Alltså, jag är ledsen om det här verkar som ren smörja för dig. 
Jag ska skärpa mig en aning, förhopppningsvis.
 
Allmänt / Life in general, En sådan som jag / Someone like me, Om bloggar / About blogs | Att blogga, Babbel, Filosofi, Överlevnad i små doser | | 2 kommentarer |
Start